Är det verkligen klokt att ta med sig små barn ut på fjället? Jag vet faktiskt inte, det beror väl lite på tänker jag. Men det var en av de första tankarna som jag själv fick när vi sa orden högt, att fjällvandra med en fjortonmånaders baby. Jag kan tänka mig att det beror en hel del på hur van fjällvandrare du själv är, och kanske lite hur du är som förälder.
Jag och min fru var inga jättevana fjällvandrare, inga friluftsnördar, och inga erfarna superföräldrar heller. Ändå tog vi med Malcolm 14 månader gammal på en 110 kilometer vandring genom svenska fjällen i fem dagar, långt från civilisation och mobiltäckning. Två år senare gjorde vi samma sak igen med vår yngsta son. Hur tänkte vi? Och vad lärde vi oss? Här delar vi med oss om några tankar som kanske kan hjälpa dig som också funderar på en fjällvandring med småknattarna. Letar du efter mer konkreta tips och trix så kolla in här.
Erfarenhet är nyckeln till trygghet
Om du vet vad du pysslar med så är du oftast trygg och det löser sig oftast ganska bra. Att skaffa sig erfarenhet är bland det viktigaste rådet vi har. Och då menar vi inte att ni ska ge er ut på fjället och lära er alla möjliga överlevnadstekniker eller sjukvårdsmanövrar, utan att träna på alla de små moment som man måste göra under en veckas fjällvandring. Det första och mest uppenbara är kanske hur ni ska bära barnet eller barnen, om de är så små att de inte går hela vägen själva. En av oss har burit barnet i en bärstol/bärryggsäck och den andre har haft en relativt stor ryggsäck med i princip all utrustning, mat och kläder. När ni valt taktik så sätt igång och öva, köp t.ex. er bärstol och ut och gå med den, då skaffar både du och barnet erfarenhet av hur det är att bära och sitta i stolen, sova i den etc. Och gör ingen stor grej av det, kanske skippar ni vagnen till dagis en tid och kör bärstol istället.
Att träna är grunden till erfarenhet och vill du ut på fjället så måste alla moment som vandra, äta, skita och sova funka utan konstigheter. Tipset är sålunda att ge er ut på små vandringar i ert närområde, laga mat på stormkök, slå upp tält och byt blöja i terrängen. Då märker du snart vilken utrustning du saknar eller små förbättringar du själv kan göra. Hur grejerna funkar. Hur värdefull en liten sminkspegel kan vara i avbärarbältet när du vill ta reda på vad barnet gör bakom din rygg. Det kan vara en god idé om du känner dig lite ovan att öva först själv på att laga mat eller slå upp tältet, för att sen göra det tillsammans med barnet. Öka utmaningen successivt, första gången kanske ni lagar mat i trädgården eller en närbelägen park, för att sedan ge er ut i skogen.
Hela konceptet med detta råd är att få så lite överraskningar som möjligt när man står mitt på ett öde fjäll med lite möjlighet till hjälp eller när man inte får så många försök att göra om. Speciellt värdefullt blir detta råd då omständigheterna jävlas lite extra, dåligt väder, felorientering eller vad det må vara.
Tänk på dig själv i först hand
Det här rådet kan ju tyckas lite bakvänt, speciellt med tanke på att det handlar om fjällvandring med barn. Kommer inte alltid barnen i första rummet? Deras välbefinnande är väl viktigare än ditt eget? Bättre att ni fryser än de? Det kan vara farligt att vara lite väl kategorisk i en text som denna, men grundtanken i detta tips är antagligen detsamma som i det du får höra under säkerhetsgenomgången på ett flygplan: ”…om syrgasmasker skulle behövas… sätt först på din egen mask och hjälp sedan andra”. Varför då? Jo, för om du själv inte får syre så tuppar du av och då kan du inte hjälpa någon, varken dig själv eller dina barn. Om du tar barnen först så kanske de inte kan hjälpa dig, när du chippar efter luft. Nu ska vi inte dra allt till det yttersta, men det finns en poäng i att se till att man själv är funktionell, eftersom barnen är helt beroende på dig. Om du blir trött, kall och hungrig, börjar ta fler och fler dåliga beslut, så det svårt att bryta en nedåtgående spiral som i värsta fall kan äventyra din eller dina barns säkerhet. Tyvärr tenderar det ju också att vara så att ett problem sällan kommer ensamt. Och att då kunna stanna upp, ta det lugnt och fokusera på sig själv för en stund kan vara det som behövs för att vända på situationen. Men för att undvika denna situation helt och hållet så rekommenderas återigen träning, i små enkla steg, i trygg miljö. Frilufsa och vandra tillsammans med andra och lär av dem också. Nästa fundering som vi delar med oss av är också på temat att inte riktigt försätta sig i de mest jobbiga situationerna.
Med bra marginaler så blir det skojigare
Att inte ta sig vatten över huvudet är i allmänhet ett bra tips, speciellt i fjällvärlden. Men man måste ju få utmana sig och simma på lite djupare vatten än man är van vid. Så när du gör det, är vårt tips att ha bra förutsättningar och marginalerna på er sida, vilket kan innebära en massa olika saker. Det enklaste exemplet är nog att inte ge sig iväg i tvivelaktigt väder, eller att maxa längden på en sträcka till gränsen av vad ni eller barnen klarar av. Det är lätt hänt att dagsformen inte är så bra hos barnen som man trodde, eller hos er själva för den delen, att yttre faktorer förändras, utrustning glöms eller går sönder. Det mesta kan hända, och då gäller det att ha lite marginaler att spela med. Se till att ni har en alternativ färdplan, mat som räcker för nån extra natt, etc. Allt beror ju på den exakta kontexten just ni befinner er i, men se till att ha manöverutrymme och inte pressa er till gränsen. Dessutom är det oftast mycket roligare med marginalerna på er sida, då finns det plats för extra långa lunch- och fikapauser, lekar och äventyr, möten med andra och med naturen.
Gabriel hjälper till att blåsa upp liggunderlaget
Att ha marginaler är en sak, men att skaffa sig dessa är kanske en annan och det handlar om flexibilitet. Att inte hålla fast vid en spikad plan, att man måste nå vissa etappmål vid lunch, till nattläger eller liknande. Det handlar om att lämna prestigen hemma. När du är ute själv eller med kompisarna så kanske det funkar att bita ihop, borra ner huvudet och köra på. Men det funkar inte med barn, det leder allt som oftast bara till mer bekymmer. Barnen motiveras när de tycker det är roligt, så se till att det är roligt, och se till att undanröja negativa aspekt som hunger, trötthet och kyla innan de kommer på tal. Så pressa inte bara på för att nå ett visst mål eller klockslag, våga vända hem trots att det betyder en missad punkt på kartan. Det är ju på sätt och vis redan lite försent när barnen själva påpekar att de är trötta och hungriga, då hjälper det inte att det ”bara” är en liten bit till.
Små barn är också människor
Ingen tror väl nåt annat, konstigt vore väl det. Men det kan vara lite svårt att både komma ihåg och att inse konsekvenserna när det kommer till friluftsutrustning för barn. Behöver de verkligen en dunjacka och skaljacka eller funkar galonstället och en fleece som de har på dagis? Alla hobbys, aktiviteter och sporter har sitt prylnörderi och exklusiva märkesgrejer, så även fjällvandring. Just hur ni ser på detta spelar mindre roll, det finns svindyra tält och sovsäckar och det finns billigare varianter. Men vår poäng är att inte göra nån skillnad på barn och vuxna. Vad har du själv på dig? Var ligger er nivå? De, barnen alltså, har precis samma behov som vi vuxna att skydda oss mot väder och vind, sova gott och äta bra. Så även om det känns lite onödigt att köpa en dunoverall mitt i sommaren, som ni inte har en susning om storleken passar till eller behovet ens finns nästa vinter, så är vår rekommendation att göra det. Själv investerar man i en bra sovsäck och funderar i termer av att det är värt det lilla extra om jag ska sova x antal nätter i den. Det resonemanget funkar dock inte på barn, små i synnerhet, då chansen är stor att det faktiskt bara är just denna fjällvandring som är aktuell för just denna investering. Det är i detta resonemang det gäller att snarare se till nyttan och upplevelsen, att skaffa sig rätt typ av marginaler, än resonemang kring användning per krona. Vi vill dock poängtera att detta inte betyder att ni måste spendera en förmögenhet på att hitta den bästa utrustningen och kläder till era barn. Kanske kan ni låna av vänner och bekanta, eller köpa bättre begagnat? Men tänkt inte att det löser sig, en extra tröja blir nog bra, eller att för små kläder får funka även denna gång. Era barn förtjänar minst lika bra utrustning som ni själva.
Men hur svårt är det egentligen att fjällvandra med barn?
Vi hoppas att ovan tips och tankar från vår sida hjälper er som funderar att ge er ut på fjället med familjen. Vi hoppas att vi belyst en del aspekter som kan vara bra att tänka på, men de är ingalunda några färdiga svar eller lösningar. Alla är vi unika, barn som vuxna. Hur stort eller litet ett äventyr är definierar vi alla själva. Det kanske verkar som en stor grej att ge sig ut på fjällvandring med små barn, och det kan det nog vara. Det beror så klart väldigt mycket på hur långt från civilisationen ni tänkt ta er, hur många dagar ni är ute och i vilket område? Bor ni i tält eller fjällstugor, vandrar i obanad träng eller längs leder? Hur många barn och hur många vuxna är ni, vad är erfarenheten sen tidigare? Ja, listan kan göras oändligt lång. Tipset från oss är väl att våga utmana er själva, men var ödmjuk inför uppgiften, träna på hemmaplan och skaffa gradvis den erfarenhet som krävs. Det i sig är ett äventyr och fantastiska upplevelser med barnen. Fjällen är fantastiskt vackra och ett underbart mål, men ibland är resan dit nästan ännu häftigare.
