En utflykt i skogen med familj och barn är för mig den bästa ventilen från vardagslivets ständiga ekorrhjul och livspussel. Det är inte alltid så lätt att i vardagen vara sitt bästa jag, att hinna reflektera, vara objektiv, vis och stöttande för sin omvärld. Strävan efter att förbättra världen driver mig framåt, men det är inte alltid så lätt, att varje dag, i det lilla, verkligen leverera en förbättring. Det är inte alltid jag förgyller alla människors vardag runt omkring mig. Ibland står man på någons shitlist, ibland är man lite mindre populär. Det är rackarns inte alltid en lätt balansgång att både utmana och förädla den värld vi lever i, att göra varje dag lite bättre, och samtidigt göra alla sina medmänniskor och kollegor lite gladare.
Det är en uppgift som kan sysselsätta en rättskaffens människa var dag, samtidigt som man reflekterar över sin egen insats och tillkortakommande. Men vad gör man för att inte drunkna i en avgrundsdjup själaskådning? Vad gör du för att inte drunkna, vad gör jag?
Jag tar naturen till hjälp, jag flyr till naturen. Ibland känns det lite så. När familjen ger sig ut på äventyr i skogen, över dagen eller kanske över helgen, då stannar världen i övrigt. Jag tänker inte på jobb, jag tänker inte på klimathotet, jag tänker inte på allt annat. För mig är det just kombinationen barn och natur som är helt underbart magisk. Att få umgås med sina barn, att få verkligen ägna dem tid och dem ägna mig tid, det är lycka. Jag tror att nyckeln är just tid tillsammans, och den tar vi tillvara på när vi är i naturen. Skogen, fjället, eller havet tillför en scen och omgivning som underlättar att vi focuserar på varandra. När vi är hemma så är det inte alls lika självklart att vi har den fullständiga uppmärksamheten och förståelsen för varandra. Hemmavid så pockar livet i övrigt på och vi alla har olika störmoment runt omkring oss, saker som försvinner när vi ger oss ut på äventyr i naturen.
Jag är fantastiskt tacksam och ödmjuk inför det liv jag har och de chanser som jag fått, tillsammans med så otroligt många underbara människor. Men varför vill jag då fly från detta? Varför behöver jag en ventil? En ventil ifrån något som är så bra? Egentligen kanske det inte är svårare än yin och yang, natt och dag. För att jag ska vara balanserad så behöver jag kontrasterna, jag behöver båda sidorna, fullständig avkoppling och focus här och nu. Jag behöver plocka bort alla världsliga ting som pockar på och bara uppleva den ovillkorliga kärleken som finns i en familj. Just det, det hjälper naturen mig med. Det finns något fundamentalt och jordiskt med att komma ut i naturen och leva lite på naturens villkor. Även om de flesta av oss moderna människor upplever naturen och friluftslivet på våra egna villkor. Vi tar med oss den mat och utrustning vi tycker oss behöva. Men det är ändå ett stort steg från vardagslivets inrutade mönster. Att sova utomhus, att tända en eld, att bara vandra med sina egna tankar, att borsta tänderna utan rinnande vatten, det ger perspektiv på vardagen, perspektiv som behövs och det i sig behöver inte vara så avancerat egentligen. Därför är naturen min ventil och jag är nästan alltid förvånad hur enkelt det är och hur lite som behövs.
Vad är din ventil? Vad behöver du för att bli ditt bästa jag?
