Jag hade för länge sedan hört talas om geocaching men aldrig riktigt fattat vad det gick ut på. För nåt år sedan berättade en kompis lite mer utförligt vad det var och jag tänkte att det kanske skulle vara nåt att göra tillsammans med barnen. Så idag hände det. Skönt väder ute och inget direkt planerat, jag och Malcolm packade utflyktsväskan och tog bussen ner till Brunnsviken och Hagaparken.
Jag hade i förväg spanat in en gömma på geocaching.com, laddat ner appen och introducerat för Malcolm att vi skulle på skattjakt. Skatten låg knappt en och en halv kilometer in i Hagaparken så jag var lite orolig att han inte bara skulle promenera dit och hem hur som helst, så för att lätta upp det tog vi också med hans springcykel, alltså en cykel utan trampor, som man springer med. Så fort vi lämnade fältet vid Brunnsviken och gav oss in i Hagaskogen så började fantasierna kring om drakar vaktade skatten eller inte. Just nu är det mycket tjuv-och-polis på agendan hemma och det dröjde inte länge innan fantasin om ”tjuvdrakar” var igång och hur man fångade sådana och vad vi skulle göra om vi träffade en. Efter en stund var det dags för lite stärkande fika på en bänk, varm choklad och ett kex. Vi lämnad parkvägen till förmån för en skogsstig, det kändes lite mer äventyrligt att vara på skattjakt i skogen snarare än i parken, även om det inte var mer än 50 meter skillnad mellan just de två alternativen.
Den lilla blå pricken som representerade oss i appen rörde sig obevekligen närmare den gröna symbolen för drakskatten. Helt plötsligt plingade det till och vi var väldigt nära. Nu började det fysiska letandet, som tur kan man få ett tips i appen, och för denna var det ”branten, under stenen” så vi visste ju ungefär var vi skulle leta. Det tog en liten stund, men inte mycket, alldeles lagom för en treårings tålamod, att hitta den lilla plastmatlådan. Det var inget märkvärdigt i lådan, och eftersom detta var första gången jag själv geocachade så vet jag inte hur mycket spännande som brukar finnas i dessa skatter, men Maria hade förutseende nog skickat med lite chokladguldpengar som jag precis vid öppnande lyckades lura ner i lådan så Malcolm blev helnöjd med innehållet i skatten.
Nöjda och exalterade över vår förträfflighet som skattletare och drakdräpare, även om vi inte sett några drakar, så firade vi med varm choklad, kaffe och en ostmacka. Nästa skatt jag tänkte vi skulle besöka gick inte att hitta i appen, lurigt nog så finns det två nivåer av chachar, de enkla och fria samt de som är lite svårare och då måste man pröjsa för att se infon i appen. Morr tänkte jag och surfade in på hemsidan istället, men den måste på nåt vis fattat att appen var i gång eller nåt för jag lyckades inte få fram nåt vettigt alls, så nästa skatt fick vi prova att hitta utan info, bara några koordinater. Vilket givetvis blev platt fall. Förvånande nog blev Malcolm inte särskilt sur över det utan vi rullade bara vidare. Det blev paus nere på bryggan, en apelsin och en smoothie. Nu var det hög tid att ta oss hemåt, skattjakten var slut för denna gång och nu var det inte längre kul med springcykeln. Vi gick hemåt hand i hand och berättade historier om drakarna, allt för att glömma bort att vi hade en bit kvar att gå innan vi kunde hoppa på bussen och åka hem.
Nu ligger Malcolm och sover och jag sitter och skriver detta. Jag tänkte dela med mig om mina egna funderingar kring detta med geocaching. Det kan nog vara en ganska kul grej, de som lägger ut gömmorna verkar göra det med viss finess och det finns ofta en liten historia om gömman eller dess direkta närhet. Ska du göra det med barn så testa först en gång själv, bara så att du vet hur appen funkar, vad du kan förvänta dig och välj en ganska enkel skatt. Gör skattjakten till grejen och inte själva skatten. Det finns en indikation på hur stora skatterna är, rent fysiskt alltså. Vår första var en ”medium”, vilket motsvarade typ en matlåda och det kan nog vara ett bra riktmärke att börja med för lite mindre barn. Välj också en gömma som finns med i appen, i gratisläget, det underlättar en hel del. Om ni gillar skattletandet så kan man ju alltid uppgradera i så fall. Det var miniäventyret för denna gång.
